Tandvårdsrädsla
Vi tar din rädsla på allvar – tryggt bemötande, lugnande metoder och stegvis anpassad vård så att du känner dig trygg under hela besöket.
Vad är tandvårdsrädsla och hur vanligt är det?
Tandvårdsrädsla (dentofobi) är en intensiv, irrationell rädsla för tandläkarbesök, undersökningar eller behandlingar. Det skiljer sig från vanlig nervositet genom att rädslan ofta är oproportionerlig och påverkar vardagen.
Enligt uppskattningar från 1177 Vårdguiden och olika studier upplever cirka 20–25 % av vuxna i Sverige någon form av tandvårdsrädsla. För runt 5–10 % är det så allvarligt att det klassas som fobi, och många avstår helt från regelbunden tandvård. Resultatet? Ökad risk för karies, tandköttsinflammation, tandlossning och behov av akutvård.
Symtom på tandvårdsrädsla – känner du igen dig?
Många beskriver känslan som "panikattacker" redan vid tanken på att boka tid. Rädslan visar sig ofta på flera sätt:
Fysiska symtom: Hjärtklappning, svettningar, illamående, darrningar, andningssvårigheter, torr mun eller muskelspänningar i käke och axlar.
Psykiska symtom: Stark ångest, paniktankar, katastroftankar ("det kommer att göra extremt ont" eller "jag tappar kontrollen").
Beteendemönster: Skjuta upp eller avboka tider, undvika tandborstning nära spegeln (för att slippa se tänderna), eller bara söka vård vid akut smärta.
Vanliga orsaker till tandläkarskräck
Rädslan uppstår sällan av sig själv. De vanligaste orsakerna inkluderar:
Tidigare obehagliga eller smärtsamma upplevelser hos tandläkaren (särskilt under barndomen).
Brist på kontroll under behandling (t.ex. att inte kunna säga stopp).
Negativa berättelser från andra eller medier.
Generell ångest eller andra fobier som förstärker känslan.
Praktiska tips inför ditt besök hos oss
- Berätta öppet om din rädsla redan när du bokar – vi planerar extra tid.
- Ta med musik, hörlurar eller en närstående för stöd.
- Kom i god tid för att slappna av i väntrummet.
- Fråga i förväg om lustgas, bedövning eller lugnande alternativ.
- Öva djupandning hemma: Andas in 4 sek, håll 4 sek, andas ut 6 sek.
Boka en trygg tid – första steget mot ett friskare leende
Du är inte ensam, och det finns hjälp. Många av våra patienter som tidigare undvek tandläkaren säger nu: "Det var mycket bättre än jag trodde". Vi hjälper dig steg för steg – utan dömande och med respekt för din upplevelse.
Vanliga frågor och svar om tandvårdsrädsla (FAQ)
Vad är skillnaden mellan vanlig nervositet och riktig tandvårdsrädsla?
Vanlig nervositet är mild oro som de flesta känner inför ett besök – det går oftast över med bra information och bemötande. Tandvårdsrädsla (eller tandläkarskräck) är starkare: den kan orsaka panik, fysiska symtom som hjärtklappning eller illamående, och leda till att man undviker tandvård helt. Om rädslan hindrar dig från nödvändig vård är det dags att söka hjälp – det är vanligt och behandlingsbart.
Är tandvårdsrädsla vanligt i Sverige?
Ja, väldigt vanligt! Uppskattningsvis 20–25 % av vuxna svenskar upplever någon form av tandvårdsrädsla, och runt 5–10 % har så stark rädsla att det klassas som fobi (dentofobi). Det drabbar både män och kvinnor i alla åldrar, och många skjuter upp besök i åratal på grund av det.
Vad är de vanligaste orsakerna till tandläkarskräck?
De vanligaste orsakerna är tidigare negativa upplevelser (smärtsam behandling, ovänligt bemötande eller känsla av att förlora kontroll), rädsla för smärta, ljud från borr eller instrument, eller berättelser från andra. Ibland förstärks det av generell ångest. Ofta handlar det om en kombination – och det går att bryta mönstret med rätt stöd.
Gör det ont att gå till tandläkaren om man har tandvårdsrädsla?
Nej, det behöver inte göra ont alls. Moderna metoder inkluderar effektiv bedövning (ofta med gelé först för att minska spruträdslan), lustgas för avslappning, eller lugnande medicin. Vi anpassar alltid behandlingen efter dig – du bestämmer tempo, pauser och hur mycket bedövning du vill ha. Många patienter säger efteråt: "Det var mycket bättre än jag trodde".
Vilka behandlingar finns för att hantera tandvårdsrädsla?
Vi erbjuder flera alternativ beroende på hur stark rädslan är:
- Lugnande samtal och stegvis vänjning (börja med enkla besök).
- Lustgas (skrattgas) – snabbt verkande och försvinner direkt efteråt.
- Lugnande tabletter eller intravenös sedering (du är vaken men avslappnad).
- Behandling i narkos vid svår fobi.
- Remiss till KBT (kognitiv beteendeterapi) för långsiktig hjälp. Vi börjar alltid med det mildaste som känns rätt för dig.
Kan jag ta med någon när jag kommer på besök?
Absolut! Många med tandvårdsrädsla mår bättre av att ha med en vän, partner eller familjemedlem som stöd. Du kan också ta med egna hörlurar och musik, be om pauser när som helst, eller använda en stopp-signal (t.ex. höja handen). Berätta bara vad som hjälper dig – vi anpassar oss.